Venezuela – Ett land i kris
Caracas, grundad 1567 av spanska upptäcktsresande. Men en population av 2 miljoner var det länge Venezuelas juvel. Idag räknas Caracas som världens farligaste stad. Korruption, svält och våld har blivit vardagen i huvudstadens gator. Människor står i ringlande köer i timmar för att har en chans att köpa varor som snabbt köps upp och säljs på svarta marknaden. Hundratusentals människor protesterar på Venezuelas gator i frustration. Hur kan detta hända?
Krisens bakgrund
Att säga att Venezuela är ett oljeland är en underdrift. Landets oljeexport står för 95% av Venezuelas totala export. Intäkterna från oljeexporterna står för hälften av regeringens inkomst. Att säga Venezuelas liv ligger oljans svarta händer är en stor underdrift.
Venezuelas beroende av oljeexport gör att landet är ytterst känslig för fluktuationer i oljepriset. En sänkning i världens oljepriser innebär en direkt påverkan på hela landets ekonomi. Och det var precis det som hände.
2008 tjänade Venezuela in 48 miljarder dollar från oljehandeln med USA. I bara 2015 sjönk det statliga olje- och naturgasföretagets, PDVSA, exportintäkter med 40%. 2016 låg inkomsterna med USA-handeln på så lite som 5,3 miljarder. Det är ett förfall av över 900%.
I mitten av allt detta pågår det just nu en enorm varubrist i Venezuelas varuhus. Under Hugo Chavez tidigare regim lades det regler om pristak på varor som säljs i statligt ägda varuhus. Pristaket har gjort flera varor olönsamma att producera, vilket ledde till att landets producenter slutat producera dessa varor. Venezuela är därför tvungen att importera många av sina varor, men på grund av oljekrisen är landets köpkraft minst sagt försvagad. Mat ransoneras och man får endast handla vissa specifika dagar. Den svarta marknaden är okontrollerbar och att köpa ett kilo kött eller fisk kan kosta upp till en fjärdedel av en månadslön.
Vad händer nu?
Sedan i fjol har Venezuelas ekonomi sjunkit med 18,6% och enligt centralbanken låg inflationen på 800% 2016. Banken har sen dess slutat ge ut officiella siffror men IMF spekulerar att den kommer att stiga till över 1600% i år. Man tror att fram mot årsskiftet att en 100 sedel av valutan Bolivar kommer vara värd 0,03$. Om det inte vore nog förväntar IMF att priserna för konsumentvaror kommer att öka med 2 200%.
Detta har besvarats med att centralbanken börjat förse marknaden i Venezuela med ett antal nya sedlar, där den högsta nya valören är en 20 000 Bolivar sedel.
Krisens effekt på omvärlden
Mitt i allt skyller president Nicolás Maduro krisen på internationella och inhemska ”maffior”. Samtidigt som han desperat försöker befästa sin och regimens position med hjälp av den regimkontrollerade valkommissionen och högsta domstolen.
Staten är just nu i stor risk att bli oförmögna att betala tillbaka sina skulder. Skulle detta hända innebär det att oljeföretaget PDVSA hamnar i farozonen. Maduro oroar sig över att länder som USA kommer ta över Venezuelas värdefulla utrikestillgångar som t.ex. Citgo.
Vore det så att en ekonomisk kollaps i Venezuela är oundviklig kan de lokala effekterna bli katastrofala. Då Venezuela inte är en regional stormakt som Mexiko och Brasilien kommer effekterna från kollapsen inte gå mycket längre än en regional nivå inom Latinamerika. Rent ekonomiskt kommer det bli en stor påverkan på medlemmar i Petrocaribe alliansen. Länder som Nicaragua och Belize är beroende av subventionerad olja. Även länder som får finansiellt stöd från Venezuela, länder som Cuba och de karibiska öarna. De politiska effekterna kommer även vara ett hårt slag mot de resterande vänstervridna regeringarna i regionen som Uruguay, Bolivien, Ecuador och Nicaragua. I värsta fall kan oroligheterna leda till civila stridigheter och mer våld i en post-Maduro värld.
Venezuelas enda hopp just nu inför framtiden är stigande oljepriser, finansiella reformer och en stadig hand att utföra dem.
