Lånets historia – hur ser framtiden ut?
Idag hör det till ovanligheten att en människa går genom hela sitt liv utan att teckna ett enda lån. Bolån till huset, CSN-lån för att finansiera studietiden, lån vid köp av bil, eller ett kreditkort som en extra buffert – det finns en rad olika lån och anledningar till att behöva låna.
Lånets historia är dock lång och inte något som endast hör till nutiden, vi har mer eller mindre alltid lånat ut saker av värde till varandra. Med det sagt ser det inte likadant ut idag som det gjorde för hundra år sedan, och det kommer sannolikt se annorlunda ut även i framtiden.
Lån innan det fanns pengar
Redan innan det fanns pengar förekom långivning. Det äldsta exemplet vi har är från forntidens Mesopotamien för cirka 4 000 år sedan. Då lånades bland annat spannmål och kreatur ut, allt beroende på tillgång och efterfrågan. Återbetalning skedde efter att frön planterats och lett till fler frön eller då kreaturen fått kalvar som kunde ”betalas tillbaka”.
Säkerhet för lånet kunde vara allt från ens hus eller åkermark, till den egna personen eller en familjemedlem. Om en person agerade säkerhet för lånet fick denna arbeta för långivaren tills dess att lånet var återbetalat.
Med andra ord relativt likt dagens system där vi ibland pantsätter vår bostad, bil eller går i personlig borgen för ett lån. Förstås med den viktiga skillnaden att det idag inte uppstår något slavliknande förhållande om betalning uteblir.
Pantsättning och ränta
Att lämna något av säkerhet för ett lån har varit vanligt förekommande genom historien. Faktum är att pantlånare är ett av de äldsta kända yrkena i mänsklighetens historia. I antikens Rom fanns pantbanker där föremål, exempelvis kläder eller jordbruksredskap, lånades ut räntefritt till de som kunde lämna pant som motsvarade lånets dubbla värde.
Under medeltiden fanns också pantlånare, men på den tiden var kristna och muslimer förbjudna att kräva ränta eftersom det ansågs syndigt. Judar kunde däremot låna ut med ränta till de som inte praktiserade samma religion.
Först på 1500-talet accepterades pantbankerna inom den katolska kyrkan. De flesta pantbanker existerade dock endast en kort tid då räntan oftast inte täckte förlusterna.
Även om det under en lång period i historien var förbjudet med ränta var det många köpmän som hade sätt att kringgå detta. När en person lånade ut pengar upprättades ett slags bevis för det belopp som lånats ut och som personen hade rätt att få tillbaka. Dock skrevs ofta ett högre belopp än den aktuella summan och mellanskillnaden blev då en slags ränta.
Sveriges första bank
I Sverige grundandes den första banken, Stockholms Banco, år 1656. Här kunde svenska medborgare både låna och spara pengar.
Redan åtta år senare såg Sverige sin första bankkrasch till följd av att sedelutgivningen blivit så stor att värdet på sedlarna sjunkit i värde jämfört med metallmynten. Detta orsakade panik hos de med sedlar, som rusade till banken för att lösa in dem mot riktiga pengar. Fyra år senare, 1668, återupprättades banken av riksdagen, samma bank som dagens Riksbank.
Under 1800-talet fortsatte efterfrågan på krediter att öka i Sverige, vilket ledde till att flera privata banker grundades. Ofta lånade rika till fattiga som sedan fick arbeta av sin skuld.
Den digitala utvecklingen
På mitten av 1900-talet kom det första kreditkortet – Bank Americard, dagens Visa-kort. Kreditkortet blev en populär betalmetod, men innan datoriseringen var processen långsam eftersom telefonsamtal behövdes göras mellan köpmän, banker och kreditkortsutgivare för att säkerställa att det fanns tillräckligt med kredit på kortet och att det inte var stulet.
I och med datorn och internets uppkomst utvecklades sättet vi lånar pengar på. Redan 1985 erbjöd företaget Quicken Loans stora delar av ansökningsprocessen online och 1999 föddes den första internetbanken. Låntagare behövde inte längre lämna hemmet för att teckna lån.
Idag sker i princip alla långivning online och de fysiska bankkontoren blir allt färre. Utvecklingen har också lett till uppkomsten av fler lånetyper, som sms-lånet som kom till Sverige 2006. Detta har i sin tur gett upphov till nya regleringar för räntesättningar och krav på amortering. Med allt fler långivare på marknaden och möjligheten att jämföra olika lån har du som låntagare idag mycket mer att säga till om när det gäller dina lånevillkor.
Framtidens lån
Med lånets historia i bakhuvudet så kan man ju undra: hur ser framtiden för långivning ut? Vi har på senare år sett flera uppstickare på marknaden som utmanar storbankerna och som erbjuder alternativa låneformer. Ett exempel på det är peer-to-peer-lånet – ett lån mellan privatpersoner där banken helt lämnas utanför ekvationen. Kanske är det framtiden för lån?
Kryptolån är en annan typ av lån då låntagaren använder sina kryptotillgångar som säkerhet för ett lån.
Vi har också sett företag som erbjuder hela låneprocessen direkt i mobilen. Kanske blir det den nya standarden i en värld där allt ska gå snabbt och vara så lättillgängligt som möjligt? Det väcker också frågan om hur framtiden ser ut för storbankerna.
Med det konstanta flödet av nya tekniska lösningar är det kanske de mindre aktörerna som kan anpassa sig tillräckligt snabbt och på så sätt utmana de etablerade drakarna?
Vi kan inte mer än spekulera – hur framtiden för lån ser ut får tiden helt enkelt avgöra.
