Kronofogden: Svenskar sämre på att betala skulder
Svenskar blir allt sämre på att betala sina skulder. Det är en slutsats som Kronofogden gör i samband med sitt senaste pressmeddelande. Och det verkar inte bero på coronapandemin.
Kraven på obetalda skulder till Kronofogden (ansökningar om betalningsföreläggande) har ökat med 11,5 procent sedan förra året. Samtidigt har antalet som inte betalat sina skulder i tid ökat med 10 procent. Det handlar om hundratusentals ärenden, skriver myndigheten.
I takt med att den höga skuldsättningen tar sig mer uttryck ökar kraven på politiska åtgärder.
Men långt ifrån alla är överens om vad som behövs göras. Ett gemensamt kreditregister är ett av förslagen, lagändringar ett annat. Här tittar vi närmare på de föreslagna åtgärderna.
Läs mer: Ny kreditlag i Danmark är en av de strängaste i EU
Foto: Krister Vikström / Kronofogden
Beror ökningen på coronapandemin?
Frågan många ställer sig är så klart om den kraftiga ökningen av ärenden kan härledas till coronapandemin. Den har ju trots allt haft en stor negativ effekt på världsekonomin och har skapat en hög arbetslöshet. Men enligt myndigheten finns ingen koppling till pandemin.
Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, säger att coronarelatade krav mot resebolag har ökat. Däremot är majoriteten av den stora ökningen inte en direkt effekt av pandemin.
Istället menar hon att dess ekonomiska effekter fortfarande är att vänta hos Kronofogden.
Vad beror skulderna då på? Jo, framförallt handlar det om lån utan säkerhet (privatlån och smslån). Dessa är ofta konsumtionslån. Det är en stor frihet att ha tillgång till sådana lån, men det innebär också högre risk gällande återbetalning och skuldsättning i samhället.
Kronofogden menar att ökningen kan kopplas till bristfälliga kreditprövningar. Personer som inte bör kunna ta lån beviljas nya krediter. Och i takt med att detta fortsätter att hända ökar skuldsättningen. Det leder till stora problem för låntagarna, såväl som samhället i stort.
Läs mer: Kronofogden får kritik för långa handläggningstider
Förslag om gemensamt kreditregister
Idag är det inga svårigheter att ta nya lån. Det kan göras online och såväl låneansökan som handläggning och utbetalning går snabbt. Kreditbedömningen kan göras hos olika aktörer, som UC, Creditsafe eller Bisnode. Men eftersom dessa företag inte delar information med varandra är det inte alltid som långivaren får en fullständig bild av den sökandes skulder.
Finansinspektionen (FI) har tidigare lagt fram ett gemensamt kreditregister som en del av lösningen. Då får långivarna en bredare bild av skulderna hos de som söker nya lån. FI:s förslag är att börja utreda det på regeringsnivå. Kronofogden är positiv till förslaget.
UC håller inte med myndigheterna
Men det är inte alla som håller med om att ett gemensamt kreditregister är lösningen på problemet. I ett pressmeddelande säger Gabriella Göransson, kreditinformationschef på upplysningsföretaget UC, att förslaget med ett statligt kreditregister ”missar målet”.
Vad menar hon med det? Hon fortsätter: ”Orsaken till överskuldsättningen ligger nämligen inte i brist på information om skulder”. UC anser att de täcker Sveriges låntagare tillräckligt bra – med en 100 procent täckning av säkrade lån och cirka 98 procent av konsumtionslån.
Systemets svaghet ligger istället i lagstiftningen, menar Gabriella. Skuldsaneringslagen och preskriptionslagen måste ändras. Det ska inte längre vara ekonomiskt attraktivt för långivare att ge konsumtionslån till personer med stor risk och tveksam återbetalningsförmåga.
Gabriella Göransson pekar även ut reglerna för marknadsföring av lån som ett problem.
Läs mer: Upplysningsskyldighet för högkostnadskrediter
Slutord och framtid
Den höga skuldsättningen i Sverige och långivarnas kreditprövningar har varit ett hett ämne i flera år, men har fått extra uppmärksamhet på senare tid. Framtiden får utvisa om det blir en regeringsutredning kring ett kreditregister eller inte, och vad som är nästa steg i frågan.
Något vi däremot kan konstatera är att det är ett växande samhällsproblem. En allt högre skuldsättning skapar svårigheter för såväl konsumenter som samhället i stort.
