Att hantera krediter kan vara komplicerat, men tack vare konsumentkreditlagen (SFS 2010:1846) blir det både enklare och säkrare för dig som konsument. Denna lagstiftning är till kredittagarens fördel. Den finns till för att skydda dig från oansvariga kreditgivare och se till att du får all nödvändig information innan du bestämmer dig för att ta en kredit.
Lagens tillämpningsområde
Vare sig det gäller ett lån, en avbetalning eller ett kreditkort så har du rätt att få tydlig och omfattande information om krediten innan du ingår ett avtal. Det är här konsumentkreditlagen kommer in. Den tillämpas på varje avtal om kredit mellan en konsument och en näringsidkare, det vill säga till exempel en bank eller ett kreditbolag.
Kreditavtal handlar alltså inte uteslutande om låneavtal vad gäller exempelvis privatlån eller sms-lån, utan kan också gälla kreditköp av fordon, hemelektronik och liknande.
Exempel på kreditavtal som täcks av konsumentkreditlagen:
- Privatlån
- Snabblån (sms-lån)
- Användning av kreditkort
- Köp på avbetalning (hit räknas även ”köp nu, betala senare”)
Konsumentkreditlagen innehåller särskilda regler för så kallade högkostnadskrediter. Hit räknas snabblån och sms-lån. Syftet med dessa regler är att stärka skyddet för konsumenterna och minska risken för skuldsättning.
Inlämning på pantbank täcks inte av konsumentkreditlagens regleringar. Det gör inte heller studielån. När det gäller bolån gäller enbart vissa regleringar i lagstiftningen. För fakturaköp gäller konsumentkreditlagen för vissa moment, men i övrigt är det konsumentköplagen som är tillämplig.
Tvingande lagstiftning
Konsumentkreditlagen är en så kallad indispositiv lagstiftning, vilket innebär att reglerna i lagen är tvingande till konsumentens fördel. Om avsteg från lagreglerna görs får detta enbart ske om det är till gagn för konsumenten.
Alla konsumentlagstiftningar (konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, med flera) är tvingande. Skälet är att det inte kan krävas att en konsument ska kunna förstå alla juridiska snårigheter i exempelvis ett låneavtal och dessutom kunna göra invändningar på rätt sätt. Av denna anledning anses konsumenten särskilt skyddsvärd.
Innehållet i konsumentkreditlagen
Konsumentkreditlagen innehåller regler om följande:
- Lagens tillämpningsområde
- God kreditgivningssed
- Vilken information som ska ges vid marknadsföring
- Vilka uppgifter kredittagaren ska få del av innan avtalet ingås
- Kreditprövning
- Dokumentation
- Räntor och avgifter
- Ångerrätt
- Kontantinsats
- Tillsyn
- m.m.
De uppsättningar lagregler som allt som oftast är i fokus är de som handlar om god kreditgivningssed samt de som handlar om kreditprövning.
God kreditgivningssed
God kreditgivningssed är ett begrepp som innebär att näringsidkaren ska iaktta kredittagarens intressen. Företaget som lånar ut pengar ska med andra ord se till dina intressen och inte bara sina egna. Det är därmed viktigt att du förstår både avtalet och alla kostnader det medför.
6 § Näringsidkaren ska i sitt förhållande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed. Näringsidkaren ska därvid ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsumenten behöver.
Konsumentverket har konkretiserat begreppet god kreditgivningssed bland annat vad gäller följande:
Näringsidkarens förklaringsskyldighet – näringsidkaren ska upplysa kredittagaren om allt hen behöver veta för att hen ska kunna ta ett beslut som är optimalt utifrån behovet och den ekonomiska situationen.
Återhållsamhet i marknadsföring – näringsidkaren ska presentera saklig och korrekt information i marknadsföring.
Kreditprövning
Alla kreditgivare, oavsett storlek på kreditbeloppet i fråga, är skyldiga att göra en kreditprövning innan kredit kan beviljas. Skälet är att skydda dig som kredittagare då det är viktigt att du har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att betala tillbaka det du lånar.
I Konsumentverkets preciseringar anges att näringsidkaren ska ha ”tillräckliga uppgifter” om kredittagarens ekonomi. Vad tillräckliga uppgifter innebär kan skilja sig från fall till fall, men klart är att näringsidkaren måste ha tillräckligt på fötterna för att, utifrån god kreditgivningssed, kunna bevilja din låneansökan/ansökan om kredit. Om kreditgivaren inte med en hög grad av säkerhet kan anta att du som kredittagare kan uppfylla dina skyldigheter får ansökan inte beviljas.
Räntor och avgifter
Lagen för högkostnadskrediter innebär att det finns ett räntetak och kostnadstak för denna typ av lån.
Räntetaket innebär att långivaren inte får ta ut en högre ränta för lånet än referensräntan plus 40 procentenheter. Kostnadstaket innebär att du som låntagare aldrig ska behöva betala mer än det lånade beloppet i rena kostnader för lånet. Lånar du 5 000 kr får alltså inte kostnaderna utöver lånebeloppet överstiga 5 000 kr.
Lagen begränsar även hur förlängningar av löptiden får göras.
19 a § För en högkostnadskredit får varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.
19 b § För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.
Ångerrätt sms-lån
Du som tecknar ett sms-lån eller snabblån har alltid ångerrätt för lånet. Ångerrätten innebär att du som låntagare inom 14 dagar från att lånet tecknades har rätt att häva lånet. Utnyttjar du som låntagare ångerrätten så ska du återlämna de lånade pengarna till långivaren inom 30 dagar. Du betalar ränta för de dagar du haft pengarna.
21 § Konsumenten har rätt att frånträda kreditavtalet (ångerrätt) genom att till kreditgivaren lämna eller sända ett meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som anges i 22 § (ångerfrist).
22 § Ångerfristen börjar löpa den dag då kreditavtalet ingås, dock tidigast den dag då dokumentationen enligt 14 § kommer konsumenten till handa.
Om du vill läsa konsumentkreditlagen i sin helhet så hittar du den här.
Konsumentverkets allmänna råd
Konsumentverket är tillsynsmyndighet när det gäller efterlevnaden av konsumentkreditlagen. Som sådan har myndigheten (egentligen myndighetens chef, som också har rollen som Konsumentombudsmannen, KO) mandat att utfärda varningar samt även förelägga näringsidkare att helt upphöra med en viss verksamhet.
En annan roll Konsumentverket har enligt konsumentkreditlagen är att precisera lagstiftningen. Lagtexter skrivs alltid på ett stringent sätt och sedan är det upp till respektive förvaltningsmyndighet att precisera både stort och smått. När det gäller konsumentkreditlagen har Konsumentverket tagit fram Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVS 2011:1) där bland annat det centrala begreppet ”god kreditgivningssed” förklaras och preciseras.
