Gig-ekonomin står och stampar
Gig-ekonomi är ett buzzword som både ledande ekonomer, ekonomijournalister och politiker har slängt sig med flitigt de senaste åren. Tanken har varit att gig-ekonomin ska fylla mängder av tomrum i sysselsättningen i den alltmer effektiviserade och robotiserade västvärlden. Nu pekar dock siffror på att gig-ekonomin inte alls växer, åtminstone inte som experterna hade förutspått. Alldeles nyligen presenterad statistik visar att gig-ekonomin har stått mer eller mindre still det senaste decenniet.
Att gig-ekonomin har en funktion att fylla är de flesta ekonomer och politiker överens om. Det är dock tydligt att den revolution som förutspåddes inte riktigt har tagit fart. Här i artikeln kan du läsa mer om:
- Vad gig-ekonomi handlar om
- Varför den nya ekonomin inte har tagit fart
- Hur framtiden för gig-ekonomin kan se ut
Så här fungerar gig-ekonomin
Det centrala ordet är gig. Den ursprungliga betydelsen kommer från musikens värld. Ett gig är helt enkelt en spelning. I överförd betydelse betyder ordet ett uppdrag som är mer begränsat i både tid och omfattning.
Gig-ekonomin handlar framför allt om tjänster. En typisk tjänst är att transportera mat från en plats till en annan. Det är också denna del av branschen som har fått mest uppmärksamhet de senaste åren. Även privattaxi i regi av exempelvis Uber är ett exempel på transporttjänster. En annan del av branschen handlar om digitala tjänster. Frilansare inom text, grafik, marknadsföring och liknande kan sägas arbeta inom gig-ekonomin.
Gig-ekonomin kan samtidigt sägas vara betydligt större än så. Allt i denna typ av ekonomi är inte mer ”modern” sett till vilken tjänst som tillhandahålls. Den största delen innefattar mer traditionella arbetsuppgifter som utförs i mindre omfattning eller under en begränsad tid. Det handlar till exempel om tjänster förmedlade via bemanningsföretag eller ”inringning” inom vård, skola och omsorg. Det centrala här är att arbetstagaren är egenanställd, driver eget eller åtminstone har flera olika arbetsgivare. Kundtjänstmedarbetare, vårdare, förskolepersonal och byggarbetare är exempel på yrken vanliga inom gig-ekonomin.
Varför utvecklas inte gig-ekonomin som tänkt?
Det är färska siffror från det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet (US Bureau of Labor Statistics) som har vänt upp och ned på ekonomernas och politikernas planer. Siffrorna visar att gig-ekonomin står still och att de vanliga åtta till fem-jobben frodas som aldrig förr.
Statistiken visar att andelen amerikaner som deltar i gig-ekonomin var 10,1% 2017. Motsvarande siffra för 2005 var 10,9%. Dessa siffror är anmärkningsvärda. Det handlar inte bara om att andelen har sjunkit. De är ännu mer uppseendeväckande om man betänker att den ”moderna” gig-ekonomin knappt existerade 2005. Värt att notera är också att amerikanska BLS mäter andelen personer verksamma på något sätt inom gig-ekonomin. Det handlar alltså inte om årsarbetskrafter eller liknande. Den som en enda gång under året har kört privattaxi för Uber finns med i statistiken.
Den stora frågan är nu varför den nya ekonomin inte tar fart. Det kan handla om två saker, nämligen:
- Allmänt sett god ekonomisk utveckling
- Skifte i tjänsterna i gig-ekonomin
Om den ekonomiska utvecklingen är god finns större utrymme för anställningar, vilket gör att antalet frilansare minskar och att fler kommer i arbete och då inte behöver verka inom gig-ekonomin för att få pengar till räkningar, avbetalningar på snabblån, med mera. En fast anställning innebär också ett minskat upplevt behov av extrainkomster.
Det har också skett ett skifte i de tjänster som kan sägas ingå i gig-ekonomin. År 2005 var en majoritet av tjänsterna av den typen som kan utföras både inom en anställning och på frilansbasis/inhyrd basis. Vård, kundservice och byggnadsarbete är tydliga exempel. Idag är gig-ekonomin mer fragmenterad med fler möjliga tjänster, särskilt inom den digitala världen. Samtidigt är dessa tjänster ofta betydligt mindre omfattande, vilket gör dem mindre lönsamma per timme. Denna utveckling kan innebära att det är färre som väljer att lägga extra tid på att delta i gig-ekonomin.
Framtiden för gig-ekonomin
Att gig-ekonomin faktiskt har minskat i omfattning de senaste tolv åren betyder inte att den är på väg att dö ut. Denna typ av ekonomi har alltid funnits. Förr i tiden byggdes den upp av daglönare som varje morgon försökte hitta ett nytt dagsverke inom exempelvis byggnation. Denna typ av arbeten finns även idag i form av tillfällig bemanning främst inom vård, skola och omsorg. Det som är nytt är den mer flexibla arbetsmarknaden med fokus på främst service och digitala tjänster. Det är den som kommer att behöva växa för att gig-ekonomin som helhet ska växa.
Som nämnts är den ekonomiska utvecklingen i samhället avgörande för om gig-ekonomin kan växa eller inte. I efterdyningarna av finanskrisen, då många blev uppsagda och fick lämna hus och hem, var gig-ekonomin som hetast. Förmodligen blir det först under en ny eventuell kris som fler väljer att satsa på tidsbegränsade uppdrag.
I sammanhanget ska kanske också robotiseringen nämnas. Trenden är den att fler yrken och arbetsuppgifter successivt kan ersättas av datorer och robotar. Det kan utgöra en katalysator för en ökad utbredning av gig-ekonomin.
