Frågor och svar om ekonomin i Corona-tider
Det är lätt att känna sig överväldigad av all information som florerar i media om corona och hur viruset påverkar samhälls- och världsekonomin. Med tusentals varslade från sina jobb och ett börsras som flera experter jämför med allt från finanskrisen 2008 till kraschernas krasch på Wall Street 1929, är det inte konstigt att ställa sig själv frågan – vad händer nu?
Vad händer med Sveriges ekonomi när coronakrisen väl är över? Kommer vi hamna i en lågkonjunktur och får vi en ny finanskris? Och hur kommer bostadsmarknaden påverkas?
Tyvärr är det ingen som har facit på dessa frågor, men vi ska försöka oss på att göra en kvalificerad gissning utifrån vad olika ekonomer säger och hur läget ser ut just nu.
Är coronapandemin värre än finanskrisen?
Eftersom vi ännu inte vet hela omfattningen av coronavirusets ekonomiska inverkan går det inte i nuläget att säga om den här krisen är värre än finanskrisen 2008-2009. Mycket beror på hur länge det kommer hålla i sig och hur mycket viruset sprids, samt de politiska beslut som fattas i Sverige, såväl som i världen, som inreseförbud och produktioner som stoppas.
Ju längre krisen pågår, desto svårare blir dessutom avvägningen mellan samhällsekonomin och att begränsa spridningen av smittan. I SVT:s Aktuellt för ett par dagar sedan sa Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, att vi riskerar att hamna i en depression med arbetslöshet på 20-40 procent – att jämföra med 2019, då genomsnittet enligt SCB låg på 6,8 procent.
Enligt Hessius riskerar vi att hamna där om nedstängningen av ekonomin fortsätter. Efter finanskrisen låg arbetslösheten i Sverige på som mest 8,6 procent, vilket fortfarande är en bra bit under de nivåer som Hessius talar om, som mer kan jämföras med krisen på 30-talet.
Dramatisk ökning av antal varsel
Något annat som talar för att coronakrisen kan få större konsekvenser än finanskrisen 2008 är antalet personer som hitintills har varslats om uppsägning i Sverige. Igår meddelade Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande att strax över 18 000 personer har varslats under mars månad, med sannolikt ytterligare 2 000 ärenden som ännu inte hunnits registreras.
Det är en snabbare takt än vad som uppmättas under finanskrisen. Siffrorna visar att drygt hälften av alla de varslade är verksamma inom hotell- och restaurang, och en femtedel befinner sig inom ”uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster”.
Relaterad läsning: Buffertspara inför eventuell arbetslöshet
Kommer vi hamna i en lågkonjunktur eller ny finanskris?
Redan innan coronapandemin hade högkonjunkturen övergått till en mer avmattad nivå, men det var ingen lågkonjunktur ekonomer såg på horisonten. Idag är vi dock inne i en sådan kraftig ekonomisk nedgång att vi med stor sannolikhet kommer gå in i en lågkonjunktur, vilket i sin tur kommer leda till ökad arbetslöshet. Nu är snarare frågan hur djup den kommer bli.
Riskfaktorer för samhälls- och världsekonomin:
- Vi har en efterfrågechock där osäkerhet i världen leder till att färre spenderar pengar. Fler väljer att stanna hemma istället för att gå ut och shoppa eller äta på restaurang.
- Vi har samtidigt också en utbudschock där antalet varor och tjänster minskar på grund av nedstängningar av fabriker, vilket skapar problem för bolag att få sina leveranser.
- Företag kommer behöva ta emot hjälp från staten, vilket innebär lån som ska betalas tillbaka och som gör att företag kommer få det fortsatt kämpigt när krisen väl är över.
Faktorer som talar emot en ny finanskris:
- Bankerna är mer välmående idag – både i Sverige och USA har vi starka banker och myndigheter som kan bidra med kapital, så som regeringens krispaket och slopandet av karensdagen, för att hjälpa företag ut ur krisen och minska effekterna på ekonomin.
- Vi har inte i heller samma obalanser på bostadsmarknaden idag som vi hade då.
Att vi befinner oss i en ekonomisk kris är det ingen tvekan om, men med de förutsättningar vi har idag verkar en ny finanskris – där banksystemet slutar fungera – inte vara runt hörnet.
Hur kommer bostadsmarknaden påverkas?
Som vi rapporterat om i en tidigare artikel har Finansinspektionen gått ut med att minskad inkomst till följd av coronakrisen är ett giltigt skäl att låta bostadsägare minska eller pausa sina amortering. Det är troligt att även bostadsmarknaden kommer att påverkas av krisen, menar experter som SVT talat med, även om det fortfarande råder stor osäkerhet kring hur.
Något som redan nu märks är att färre går på visningar, men bostadspriserna har ännu inte påverkats. För bostadsägare med stora bolån kan lägre bostadspriser framöver leda till ekonomiska svårigheter. Dock menar Robert Boije, chefsekonom på SBAB, att med en snitt-belåning på 60 procent kan priserna sjunka en hel del innan värdet understiger skulden.
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, tror att coronapandemin framförallt kommer leda till att omsättningen på bostadsmarknaden dyker – inte priserna. Så länge räntan är låg avvaktar bostadsägarna hellre än att sälja och kanske behöva gå ner i pris.
Relaterad läsning: Befinner sig Sverige i en bostadsbubbla?
