Pengar du behöver komma åt snabbt bör finnas i en lättillgänglig sparform med låg risk, som ett sparkonto. Sådana sparformer ger dock oftast inte mycket avkastning. Allt sparande utöver din buffert kan därför med fördel placeras på längre sikt för att få pengarna att växa. Men hur lyckas du med det och var börjar du någonstans?
Det finns ingen anledning att ha en alltför stor buffert liggandes på ett sparkonto med liten eller obefintlig sparränta. Pengar du planerar att spara långsiktigt, som pensionssparandet, kan istället investeras i fonder eller aktier som ger bättre möjlighet till avkastning över tid.
I den här artikeln guidar vi dig igenom djungeln av olika investeringsformer och hjälper dig att komma igång med att investera dina pengar på ett sätt som du kan känna dig trygg med, oavsett om det gäller ett kortsiktigt eller långsiktigt sparande.
Vilken risk är du villig att ta?
Det första du bör göra när du ska välja investeringsform för ditt långsiktiga sparande är att bestämma vilken risk du är villig att ta, från låg till hög. Hur stor risk du tar beror på hur du väljer att fördela kapitalet mellan sparkonto, aktier, fonder och räntebärande värdepapper.
Hur riskbenägen du är styr också möjligheten till avkastning på ditt sparande. Risk speglar hur mycket värdet av en placering kan variera över tid, det vill säga hur föränderlig den är.
Med högre risk ökar möjligheten till högre avkastning. Samtidigt innebär högre risk större sannolikhet att pengarna minskar i värde, och att det sker i stor omfattning. Med andra ord, ju större risken är med placeringen – desto mer kan du tjäna och desto mer kan du förlora.
Vad har du för sparhorisont?
För att besvara frågan om vilken risk du är villig att ta bör du också se till den sparhorisont du har. Om vi blickar tillbaka på de senaste 50 åren kan vi se att Stockholmsbörsen i snitt har stigit med cirka 9 % per år, men det betyder inte att alla år har varit lika gynnsamma.
Börsen har både gått upp och gått ned från år till år, men om den totala uppgången slås ut på antalet år blir snittet ändå positivt. Om du planerar att sälja av dina placeringar inom ett eller ett par år finns alltså risken att börsen har gått ned och du förlorar delar av kapitalet.
Risken är däremot låg att börsen om fem eller tio år skulle stå lägre än den gör idag. Det innebär att ju längre sparhorisont du har, desto högre risk kan du också ta. Ett långsiktigt sparande minskar troligen risken för att pengarna ska ha minskat i värde när du väl säljer.
Vi vill dock vara tydliga med att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden. En investering på börsen innebär alltid en risk att du kan förlora hela eller delar av ditt kapital.
Vad ska du investera i?
För att kunna välja investeringsform bör du har svar på följande frågor:
- Hur långsiktigt är ditt sparande? Dvs. när planerar du att nyttja pengarna?
- Vilken risk är du villig att ta? Dvs. hur stor del av kapitalet är du beredd att förlora?
- Hur mycket tid är du beredd att lägga på det? Ska du eller någon annan sköta det?
När du har svar på dessa frågor har du troligtvis en bra bild över vilken investeringsform du bör välja för ditt sparande. Det behöver dock inte betyda att du endast måste välja en form, utan det går lika bra att dela upp kapitalet. Kanske är din investeringsstrategi att placera en del i aktier och en annan i stabilare fonder? Eller dela upp det mellan fonder med olika risk?
Nedan går vi kortfattat igenom att spara på sparkonto, samt i aktier och fonder.
Spara på sparkonto
Att spara pengarna på ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti är den sparform med lägst risk. Där kan du inte förlora ditt sparkapital, men dina pengar ökar inte heller särskilt mycket i värde. Tvärtom gör inflationen att pengar som sparas på ett konto utan sparränta sjunker i värde. Efter 10 år med inflation på 2 % skulle pengarna vara värda nästan 20 % mindre.
Du har med andra ord fortfarande samma belopp på kontot, men eftersom den allmänna prisnivån har stigit för varje år räcker pengarna inte lika långt som de hade gjorde tidigare.
Hur mycket du kan få i sparränta varierar mellan olika banker. Nöj dig därför inte med din nuvarande banks ränta om du vill spara på ett sparkonto. Undersök och jämför vilken sparränta olika aktörer har och var inte rädd för att öppna ett konto hos en annan bank.
Spartid: Minst 1 år
Risknivå: Mycket låg (vid insättningsgaranti)
Möjlig avkastning: Låg till medel (cirka 0,0 – 4,4 % ränta per år)
Spara i aktier
Att spara i aktier har historiskt sett varit en gynnsam sparform som gett god avkastning vid en lång sparhorisont. Denna investeringsform kräver dock en hel del kunskap och intresse från din sida för att du ska lyckas. Du bör dels följa utvecklingen på aktiemarknaden i stort, men också hur företagen du investerat i utvecklas och vilka risker dina placeringar medför.
För att sprida dina risker, och inte satsa allt på ett kort, bör du placera dina pengar i aktier inom olika branscher och marknader och på så sätt få en bredd i din aktieportfölj. Om ett företag eller en bransch plötsligt skulle gå dåligt behöver det då inte påverka allt kapital.
Du kan tjäna pengar på aktier genom att sälja dem till ett högre pris än du köpte dem för (dvs. att aktiekursen ökat) eller genom att ta del av företagets vinst genom så kallad utdelning.
Spartid: Minst 5 – 10 år
Risknivå: Hög (kan minskas genom kunskap och riskspridning)
Möjlig avkastning: Hög (historiskt i snitt cirka 9 % per år)
Läs mer om hur du sparar i aktier
Spara i fonder
En fond är en sammansättning av flera olika tillgångar, som aktier och andra värdepapper. När du köper andelar i en fond får du en liten ägarandel i alla tillgångar som den består av. Du kan dock inte själv styra vad som ska ingå i den, utan det gör en så kallad fondförvaltare.
Genom att spara i fonder får du en automatisk riskspridning eftersom du indirekt köper in dig i alla aktier eller värdepapper som ingår i fonden. Det sänker automatiskt risken för placeringen. En annan fördel är att du slipper sätta dig in i detaljerna av placeringarna, till skillnad från aktiehandel, eftersom alla beslut tas av fondbolagen och fondförvaltarna.
Det här är alltså en enklare sparform, men som fortfarande kan ge god avkastning. Olika fonder har olika risknivå beroende på hur fördelningen av värdepapper ser ut. Fonder med mer prisföränderliga värdepapper innebär högre risk, medan de som investerar i mer stabila tillgångar har en lägre risk. Högriskfonder ger möjlighet till högre avkastning.
Spartid: Minst 3 – 5 år
Risknivå: Medel till hög (beror på värdepapprens stabilitet)
Möjlig avkastning: Medel till hög (cirka 4 – 8 % / år)
Läs mer om hur du sparar i fonder
Börja investera dina sparpengar
För att du ska kunna börja placera dina pengar krävs att du har ett särskilt konto. För aktier och fonder är det vanligaste alternativet ett investeringssparkonto (ISK). Med ett sådant konto slipper du själv hålla koll på och deklarera dina värdepappersaffärer. Istället betalar du en årlig schablonskatt baserat på värdet av dina tillgångar som automatiskt skickas till Skatteverket.
När det gäller fonder kan du även välja att öppna ett fondkonto för att börja investera. Då betalas ingen årlig procentsats, utan istället skattar du 30 % på beloppet varje gång du säljer med vinst.
Så öppnar du ett ISK
För att öppna ett ISK måste du först välja var du ska placera dina pengar. Om du till exempel vill investera hos Avanza eller Nordnet öppnar du enkelt ett investeringssparkonto hos någon av dem. Tänk på att välja en plattform som har ett bra utbud inom spannet du vill investera i.
Ditt konto schablonbeskattas sedan årligen, vilket innebär att du betalar en förutbestämd procentsats av kontots värde per år. Detta belopp hamnar automatiskt på din deklaration så du behöver inte själv rapportera in något. Allt du behöver göra är att kolla igenom och godkänna.
Läs mer om schablonskatt hos Skatteverket.
Avgifter vid olika investeringar
Något som också kan påverka ditt val av investeringsform och plattform är de avgifter som kan förekomma. Dessa kan variera en hel del mellan olika aktörer och olika sätt att placera.
För aktier handlar det ofta om en så kallad courtageavgift, en avgift för att handla aktien, och för fonder tillkommer en depåavgift eller förvaltningsavgift, som tas ut för att hantera fonden.
Courtageavgift
Courtage är priset du får betala för att handla en aktie. Du betalar alltså dels aktiens pris enligt kursen och dels ett courtage. Kostnaden för courtaget styrs av din courtageklass.
Hos exempelvis Avanza finns det fem olika courtageklasser med ett spann på 0,00 – 0,25 % av priset på aktien. Vilken klass du hamnar i beror på hur stora belopp du handlar aktier för. Om du till exempel köper en aktie för 1 000 kronor läggs 2,50 kronor (0,25 %) på i courtageavgift.
Depå-/förmedlingsavgift
En depåavgift är det du får betala för att någon annan ska förvalta och administrera dina fonder. Det är en årlig procentsats av det belopp du har placerat i fonden och kan handla om allt från 0,00 – 3,00 %. Några procent varje år kan göra stor skillnad för avkastningen, särskilt för en längre sparhorisont. Det är då extra viktigt att ta hänsyn till depåavgiften.
Sätt avgiften i relation till den avkastning som förvaltaren tidigare lyckats uppnå, samt den förväntade avkastningen framöver. Fråga därefter dig själv: Är det en rimlig kostnad?
Sälj- och köpavgift
Istället för courtage kan det hända att en fond har en köp- och/eller säljavgift på någon procent av beloppet. Det betyder att du får betala för att kunna köpa eller sälja fonden. Det finns dock nätmäklare som inte har några sådana avgifter.
Läs mer om att investera dina pengar
