Belåning av aktieportfölj – komplett guide
Att belåna aktier är ett sätt att höja hävstången på investeringarna. Med aktierna som säkerhet kan en bank eller nätmäklare erbjuda värdepapperslån som kan användas för ytterligare investeringar. Belåning är ett verktyg som alla banker och större investerare använder sig av, men möjligheten är faktiskt öppen för alla, även småsparare.
Det finns såväl fördelar som nackdelar med belåning. Riskerna ska inte ignoreras eftersom de kan ge upphov till mycket negativa ekonomiska konsekvenser. Fördelarna är samtidigt potentiellt mycket gynnsamma, bara du vet vad du gör. I den här artikeln får du en komplett guide till aktiebelåning.
Du får läsa om:
- Hur belåning fungerar
- Hur du går tillväga rent praktiskt
- Tre sätt att använda sig av belåning
- Risker och fallgropar
Börja jämföra lån till aktier direkt
Så här fungerar belåning
Belåning av enskilda aktier eller en hel portfölj bygger på idén att värdepappren har ett mer eller mindre stabilt värde och därför kan användas som säkerhet. Du lånar alltså med dina befintliga aktier som säkerhet, på samma sätt som ett bolån har själva fastigheten som säkerhet.
Intressant nog finns en ganska stor sannolikhet att du idag indirekt faktiskt tar del av möjligheterna med belåning. Den fond i vilken PPM-pengarna hamnar om man inte gör något aktivt val (AP7 Såfa) är nämligen belånad.
Belåningsvärde
Ett centralt begrepp kring frågan om belåning av aktieportfölj är belåningsvärde. Det handlar om ett procentuellt värde som anges för olika aktier och fonder.
Belåningsvärdet anges normalt till mellan 10 – 85%. Ju mer stabilt ett värdepapper kan sägas vara, desto högre belåningsgrad kan du räkna med. Tittar vi på några olika nätmäklare idag ser vi att aktier som ABB, Securitas och ICA Gruppen har ett belåningsvärde på 85%. Dessa aktier anses alltså vara så pass stabila att du kan få låna upp till 85% av det totala värdet.
Exempel: I din aktiedepå har du ABB-aktier till ett värde av 100 000 kr. När du belånar din portfölj får du då ett kreditutrymme på 85 000 kr.
Ansöka om belåning
Att ansöka om värdepapperskredit är inte särskilt knepigt. Det första steget är att fylla i en ansökan om att du vill koppla en värdepapperskredit till ett konto. Det spelar i normalläget mindre roll om du har en traditionell aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto. Vissa aktörer kan dock ha några speciella regler för olika typer av konton.
Det andra steget är att godkänna din ansökan och godkänna de regler som gäller för krediten. Hos de flesta banker och nätmäklare kan du enkelt göra det via BankID.
Inom någon eller några dagar får du besked om du beviljas krediten eller inte. Vänligen notera att du vid beviljandet också ser vilken ränta du erbjuds. Om du inte är nöjd med villkoren har du alltid 14 dagars ångerfrist precis som för alla andra konsumentkrediter.
Det här sker när din ansökan blir godkänd
När din ansökan om belåning av portföljen blir godkänd läggs ett kreditutrymme till på ditt konto. Detta utrymme är vilande och du aktiverar det först när du gör ett aktieköp eller ett uttag. Det minskar då med värdet av ditt köp eller uttag. Gör du en insättning eller säljer av aktier fylls utrymmet på igen.
Viktigt att notera: Det är inte alla nätmäklare och banker som låter dig göra uttag från kreditutrymmet. Hos vissa aktörer får du enbart använda krediten för att köpa fler värdepapper.
Villkor
Det finns grundläggande villkor som gäller för i princip alla banker och nätmäklare. Dessa följer av lagar och regler kring bland annat konsumentskydd och banktillstånd. I tillägg finns specifika villkor för respektive bank, nätmäklare eller kreditgivare.
De grundläggande villkoren handlar framför allt om hur stor belåning som kan accepteras. Du kan till exempel inte belåna portföljen till mer än 100%. Specifika villkor kan handla om:
- Vilka aktier och fonder du kan belåna (baseras på kreditgivarens syn på stabiliteten och likviditeten i ett värdepapper
- Belåningsgraden för respektive värdepapper
- Hur stor del av din portfölj som får utgöras av ett enskilt värdepapper
- Om du bara får ha aktier och fonder i portföljen eller också andra värdepapper
Ränta för belåning av aktier
Du betalar ränta på den del av krediten som du har utnyttjat. Räntan betalas en gång per månad, vid månadsskiftet. Om krediten är aktiv ökar skulden med räntebeloppet. Om du i stället har betalat tillbaka skulden dras räntan från det vanliga saldot av kontanta medel.
Vad kostar det då att belåna sin portfölj? Det är en fråga som inte är så enkel att besvara. Räntans storlek avgörs nämligen av en rad olika faktorer. Några av dem är:
- Riskspridningen i portföljen
- Värdepapperskreditens storlek
- Hur mycket av krediten du tar i anspråk
- Eventuell förmånsnivå
- Det allmänna ränteläget
För att få den lägsta räntan ska du se till att utnyttja din kredit i en mer blygsam utsträckning och belåna en portfölj med en god riskspridning. Det skadar inte heller om du är ”trogen” kund med en större portfölj.
Vi ska också nämna att det råder lite av ett priskrig mellan olika nätmäklare och banker. Flera nätmäklare erbjuder idag i princip nollränta för att belåna portföljen (under vissa förutsättningar).
Tre sätt att använda belåning
Belåning kan ge mycket tydliga fördelar. Man brukar tala om tre stycken huvudsakliga, nämligen:
- Hävstång för större avkastning
- Flexibilitet att utnyttja marknadens svängningar
- Möjlighet att tjäna på ränteskillnader
Hävstång
Med lånade pengar kan du köpa fler aktier och/eller fonder och göra större vinster. De lånade pengarna ger helt enkelt extra dragkraft till dina investeringar. Denna fördel är den som de flesta investerare är intresserade av.
Exempel: Du köper aktier för 5000 kr för egna medel. Aktien går upp 10% och du gör en vinst på 500 kr. Om du i stället använder 50% belåning och därmed kan köpa aktier för 10 000 kr får du en avkastning på 1000 kr (med avdrag för vad räntan på krediten kostar dig).
Flexibilitet
En värdepapperskredit kan fungera som extra kapital att använda om intressanta köplägen uppstår och du inte har egna pengar att handla för.
Exempel: Börsen går ner 3-4% under en vecka. Du ser detta som ett köpläge, men är redan fullinvesterad och har därför inga kontanta medel att handla för. Med värdepapperskrediten kan du göra de affärer du vill och sedan betala tillbaka exempelvis när du får nästa lön.
Tjäna på spreads
Spread är en benämning på skillnaden mellan intäktsränta (det du tjänar) och kostnadsränta (det du betalar). Om du identifierar ett läge där du med en investering är garanterad en ränta som överstiger räntan för ditt värdepapperslån, får du en garanterad vinst på mellanskillnaden.
Risker med att belåna portföljen
Varje form av skuldsättning är riskabel i olika grad. Detta faktum gäller därför också för belåning av en aktieportfölj. Du måste vara medveten om riskerna med belåning innan du ens börjar fundera på att ansöka om ett kreditutrymme.
Det mest centrala är att hävstången gäller åt båda håll. Om värdepappret du köper går upp i värde får du en ökad avkastning. Om det i stället sjunker i värde gör du större förluster.
I det fall din investering sjunker i värde kan inte bara den faktiska förlusten bli högst påtaglig. Du kan också få svårare att betala tillbaka själva skulden tillsammans med räntan. Bra att känna till är också att sjunkande värden på värdepapper kan leda till högre räntekostnader. Anledningen är att säkerheten i aktierna och fonderna minskar.
Om kurserna skulle gå ner så mycket att din portfölj betraktas som överbelånad blir situationen högst prekär. Du måste då nämligen täcka underskottet omedelbart. Det kan också bli fråga om tvångsförsäljning av säkerheten (aktierna och fonderna) för att täcka skulden.
