Att låna pengar kostar pengar, detta i form av ränta. Men visste du att du kan dra av upp till 30 % av räntekostnaderna i din årliga inkomstdeklaration? Då ränteavdraget är en skattereduktion innebär det att du kan få tillbaka på skatten tack vare dessa avdragsgilla räntor. Nedan går vi igenom hur ränteavdraget fungerar och vad du själv kan behöva göra.
Uppgifter på inkomstdeklarationen
Att ränteutgifter ska vara avdragsgilla står i svensk lagstiftning. Banker och andra låneinstitut lämnar därför kontrolluppgifter till Skatteverket på den ränta du betalat under året. Dessa uppgifter kommer sedan förifyllda när din inkomstdeklaration dyker ner i brevlådan.
För de allra flesta stämmer dessa uppgifter från början och allt du behöver göra är att signera och därmed godkänna din deklaration. Skulle det vara så att en uppgift ändå saknas är det upp till dig att samla all info om vad du betalat och till vem för att sedan addera denna info till din deklaration. Skatteverket kommer därefter med en ny beräkning av din slutgiltiga skatt.
Du kan göra avdrag i deklarationen för de flesta former av lån. Det här gäller till exempel:
Skillnad på räntor och avgifter
Viktigt att komma ihåg är att den avdragsgilla utgiften är själva räntan på ett lån. Inga andra kostnader förknippade med ett lån kan dras av i deklarationen. Detta innebär att kostnader som de vanligt förekommande uppläggningsavgifterna och aviavgifterna inte kan dras av.
För bolån och privatlån (inklusive hopbakslån) är detta normalt inget större problem eftersom eventuella avgifter utgör en väldigt liten del av de totala kostnaderna. För sms-lån och andra mindre snabblån är situationen dock lite annorlunda. Vad gäller vissa sms-lån så kan faktiskt hela lånekostnaden utgöras av en avgift och då kan du inte göra något avdrag överhuvudtaget.
Amorteringar på lån är naturligtvis inte heller avdragsgilla, detta då dessa är återbetalningar för de pengar du faktiskt lånat av långivaren.
Nominell eller effektiv ränta
Det är som ovan nämnt skillnad på räntor och avgifter för ett lån. Därför orsakar ofta begreppen nominell ränta och effektiv ränta en del förvirring. Den nominella räntan är nästan alltid avdragsgill i och med att den består av en ren räntekostnad. Vad gäller den effektiva räntan så är det ett begrepp som innefattar såväl den nominella räntan som tillkommande avgifter. Med andra ord är den effektiva räntan inte avdragsgill i sin helhet, utan det gäller endast den nominella räntan.
Räntereduktion och avdragsgill ränta
Om du har ränteutgifter under ett kalenderår kommer dessa först att räknas av mot eventuella finansiella inkomster, så som till exempel inkomster från räntekonton i banken (sparränta), utdelningar i fonder/aktier och liknande. Kort sagt så kvittas inkomsterna mot utgifterna (räntereduktion). Om nettot visar ett underskott, det vill säga att du har haft högre ränteutgifter än finansiella inkomster kan du dra av nettot på din beräknade skatt.
Läs mer om sparkonton Läs mer om fonder och aktier
Exempel på ränteavdrag
Du betalar 30 000 kr i ränta på ditt bolån under ett kalenderår. Samtidigt har du inkomster från utdelning på aktier på 2 000 kr samt inkomster från ett räntekonto i banken på 4 000 kr. Nettot blir då 24 000 kr.
I regel behöver du sällan göra något själv för att få avdrag i deklarationen för dina ränteutgifter. Alla kreditgivare, banker och finansbolag rapporterar in uppgifter till Skatteverket som sedan automatiskt fyller i uppgifterna på din deklaration. Du kan hitta uppgifterna under punkt 8 (Avdrag – Kapital) på deklarationen. Inkomst av kapital finner du under punkt 7.
Avdraget är 30 % av räntenettot per person och år upp till 100 000 kr. Om ditt netto skulle överstiga 100 000 kr blir avdraget 21 % för den överskjutande summan.
Ditt netto enligt ovan är 24 000 kr. Ditt avdrag på den beräknade skatten blir således 7 200 kr (0,30 x 24 000 kr).
Bra att veta om avdragsgilla räntor
Grundregeln är okomplicerad; räntor för lån är avdragsgilla i deklarationen men inte avgifter. Innan du ska låna pengar finns det dock några saker att tänka på. Dessutom finns några undantag från grundregeln, nämligen:
- Du kan inte göra avdrag för räntan på studielån via CSN.
- Avdrag kan du enbart göra för lån du är personligen betalningsansvarig för.
- I de fall uppgifter om dina lånekostnader inte finns med i deklarationen måste du ange dem i särskild ordning för att Skatteverket ska kunna ta dem i beaktande.
- Om du har ett bolån tillsammans med make eller sambo, och någon av er står för en betydande andel av de totala ränteutgifterna, kan ni med fördel ange en annan procentfördelning än 50/50 för att få skattemässiga fördelar.
Fortsätt läsa om räntefria lån
