5 dagsaktuella frågor för din privatekonomi

Av: Sven Öster

Uppdaterad: oktober 9, 2019

Privatekonomi är något vi alla lever med varje dag. Varje beslut vi tar har egentligen direkt effekt på vår privatekonomi både idag och imorgon. Tyvärr är det många av oss som lägger mycket begränsad tid på såväl de mindre som de större ekonomiska frågorna. Sistnämnda, som handlar om sparande, boende, lån, försäkringar och liknande, är frågor nyttiga att lägga lite tid på.

I den här artikeln ska vi titta på vad som kan anses vara de fem viktigaste frågorna för privatekonomin just nu, mot bakgrund av det ekonomiska läget i Sverige och de mindre positiva signalerna om den framtida konjunkturen som har presenterats under året. Här kan du läsa mer om:

• Boende/bolån
• Privatlån
• Pensionssparande
• Buffertsparande
• Inkomstförsäkringar

Boende och bolån

Det har aldrig varit billigare att bo i egen villa eller bostadsrätt, om man bara ser till räntekostnader för bolån. Räntorna kommer emellertid förr eller senare att höjas. Det sker förmodligen inte 2018 och inte heller under det första halvåret 2019, men redan nu kan det vara en god idé att börja planera för högre boendekostnader.

Om du idag äger ditt boende finns två grundläggande tips att använda för att minska sårbarheten för högre räntor, nämligen

1. Amortera mer på dina bolån
2. Sätt av till en buffert för ökade boendekostnader i framtiden.

Att amortera är alltid klokt. Varje krona som skulden minskar idag ger nämligen lägre boendekostnader imorgon. Om du har utrymmet, varför inte se till att amortera lite extra?

”Normalräntan” på bolån i Sverige de senaste decennierna kan sägas vara omkring 4%. Det är just denna procentsats som många experter tror blir maximal bolåneränta när räntan börja stiga. Ett tips för att jämna ut boendekostnaderna över tid är att lägga undan mellanskillnaden mellan dagens boendekostnad och en tänkt framtida dito. Det du sätter av kan då i framtiden fungera som en buffert.

Exempel: Du har ett bolån på 3 miljoner för vilket du betalar 1,50% i ränta, det vill säga 45 000 kr per år eller 3750 kr/månad. Med en bolåneränta på 4% blir kostnaden 120 000 kr eller 10 000 kr per månad. Sätt av mellanskillnaden (10 000 – 3750 kr) på 6250 kr för att enklare klara av de ökade kostnaderna.

Sammanfattning
Signalerna tyder på att bolåneräntorna kan börja stiga under det andra halvåret 2019. Äger du din bostad bör du planera för högre boendekostnader redan idag.

Privatlån och andra krediter

För privatlån, kreditkonton och andra krediter är räntesatserna mer eller mindre fasta under hela löptiden, så för denna typ av lån bör allt fokus alltid vara på att betala tillbaka så fort som möjligt. Privatlån innebär mindre pengar över i plånboken varje månad och det är något som gör din ekonomi mindre robust.

Det finns signaler på att konjunkturen har toppat alternativt är på väg att nå sitt maximum. Enligt gängse ekonomisk teori innebär det att lite ”sämre tider” är på väg. För att inte gå in i en lågkonjuktur med en försvagad ekonomi kan det vara klokt att försöka minska på utgifter för räntor.

Sammanfattning
Om framtiden är svårt att sia. Om en lågkonjunktur kommer, blir dock privatekonomin betydligt stabilare om de fasta kostnaderna för lån är så låga som möjligt.

Pensionssparande

Utspelen kring pensionsålder, skandalerna kring olika PPM-bolag, en allmän pension som inte hänger med i prisutvecklingen – det är lätt att bli något nervös kring förutsättningarna för en god ekonomi på äldre dagar. Om du känner dig orolig för framtiden bör du absolut ta en titt på ditt pensionssparande och hitta lösningar som gör dig tryggare.

Du vet säkert om att det finns tre delar av pension, nämligen allmän pension, tjänstepension och premiepension. Den förstnämnda kan du bara påverka genom att arbeta mer och/eller längre. Tjänstepensionen och premiepensionen kan du påverka mer direkt. För en enkel start på ditt arbete med att se över pensionssparandet, gå gärna in på Pensionsmyndigheten på nätet. Om du loggar in får du klart besked kring hur din situation ser ut.

Sammanfattning
Lägg någon eller några timmar på att se över ditt pensionssparande och se vad du kan göra för att maximera sparandet. Det är något ditt framtida jag kommer att tacka dig för.

Inkomstförsäkringar

Du har garanterat försäkringar för både det ena och det andra. En typ av försäkring du kanske inte har, är inkomstförsäkring. Idén med denna typ av försäkring är att täcka upp inkomstbortfall. Om du blir arbetslös får du en ersättning från staten, men den är normalt långt ifrån tillräcklig för att bekosta din aktuella levnadsstandard. En inkomstförsäkring ger dig extra ersättning så att du kan fortsätta leva (nästan) som vanligt även om du blir arbetslös.

Sämre tider i ekonomin som helhet leder ofrånkomligen till uppsägningar. Om du skulle drabbas fungerar inkomstförsäkringen som en krockkudde. I efterhand kan det visa sig att dina inbetalda premier var guld värda. För en tryggare vardag kan du fundera på att teckna en inkomstförsäkring. Se bara till att jämföra både premier och villkor. Undersök också om du inte kan få en rabatterad inkomstförsäkring via ditt fackförbund.

Sammanfattning
Inkomstförsäkringen ger dig mer att leva på vid uppsägning. Att ha en sådan försäkring kan göra vardagen lite tryggare både idag och imorgon.

Buffertsparande

En buffert är som en första hjälpen mot en ekonomisk kris. Om det oförutsedda inträffar finns en slags ”kudde” där för att täcka upp så att akut pengabrist inte blir ytterligare ett problem att tackla. Ett buffertsparande bör finnas där i såväl goda som svåra tider, helt enkelt för att ge dig ökad säkerhet. Att ha en krockkudde med kontanter på ett bankkonto ger en känsla av trygghet, säkerhet, ja till och med makt.

Sammanfattning
Alla bör ha en buffert. Storleken beror på livssituationen, men en buffert på åtminstone ett par månadslöner är nästan obligatorisk. Saknar du ekonomisk buffert bör du börja spara till en idag.